stackars

I skrivande stund sitter jag på jobbet och inväntar morgonpersonalen som är varmt välkomen att börja sina arbetspass. Haft en sjukt lugn natt, undra till och med om larmen fungerade som dom skulle ett tag, men vad händer när man börjar tänka så då? Jodå, då piper de a la carte.
Så är det - alltid nått.

Blir väl att skrapa rutorna och halvt frysa ihjäl innan man kommer hem, tvättar rumpan och borstar tanden innan man till slut kan lägga sig ner.
(Och självklart tänka på alla vars klockor början ringa för att bege sig upp till arbetet denna slit-torsdag).

Ikväll blir det en titt till helsingborg med några hönor för att fira löning, och lite längre helg-hållande än vanligt. Ladda upp förrådet med bag-in-box, som jag INTE tror kommer göra ont att svälja ikväll.

MEN - Jag måste skriva några ord av sympati för min otroliga vän Hanna.
Har ni tänkt på hur mycket skit hon får utstå? Flytten närmar sig, och gud vad hon packar, eller så har hon fullt upp med att "googla" bilder på kändisar eller på olika maträtter, eller på nån stackars unge som inte fått mat på 100 dagar. Och gör hon inte de så är det så mycket som kommer imellan, som t ex förklydningar som aldrig vill släppa. Och torka näsan hinner hon knappt med tanke på hur den rinner.
och vädert? Hon är ju bara så trött på denna jävla snön.
Så alla ni som läser detta - Skänk en tanke till Hanna.
Det gör jag.