så typsikt att man

ska känna sig lite smått krasslig på sin lediga dag.
vaknade med en huvudvärk som inte finns på världskartan, känns som huvudet ska sprängas samtidigt som jag sitter och halvkisar för att kunna se vad jag skriver.
Ibland känns livet så otroligt rättvist, eller hur?

Nu väntar en dusch och lite mer kaffe så kanske jag också ska kunna känna mig som en människa igen. Det som står på schemat idag är att ta en tur ut till häljarp, annars har jag inget bestämt.

På min spotify just nu spelas Lars Winnerbäck, och tiden går ju så fort, och dröjer inte länge till vi står på slottet och hjärtat dunkar till hans ljuvliga låtar.
Det är skönt att ha något att se fram emot, då känns det som är jobbigt lite lättare.